Midvinterblot
Geografi och firare. Norden. Period. Vikingatiden. Jul firades som en högtid i fornnordisk religion och den germanska världen långt före kristnandet. Ordet är tidigast belagt i namn på germanska vintermånader. Hur ett vikingatida julfirande kunde gå till nedtecknades på talet i Heimskringla av Snorre Sturlasson. Når familie og slægt samledes for at spise sammen, var der også dækket op til de slægtninge, der var døde i årets løb. Juläpplen och nötter — en lång tradition Traditionen att äta äpplen och nötter till jul kan ha uppkommit på vikingatiden eftersom man hade tillgång till hasselnötter och äpplen, och dessa var enkla att lagra över vintern. Midvinterblot vikingar
Det var ikke bare i jula det ble holdt slike fester, men også på midtsommer og i overgangen fra høst til vinter. I kong Håkon den Godes saga skriver sagaforfatteren Snorre Sturlason at tidligere så ble jul holdt midt på vinteren på hökunótt, som var januar. «Det blev holdt tre nætters jul», skrev han. Blót kunne også tjene til at fremme frugtbarheden. I Håkon den Godes saga , fortælles der om et midvinterblót. Julens historia: Så lever den fornnordiska högtiden Jól (Yule) kvar
Ordet ’jul’s sproghistoriske ophav fortaber sig noget. Det har dog formentlig en urgermansk rod. Et tidligt eksempel på ordets anvendelse er i det gotiske sprog, der blev talt i Central- og Sydeuropa i senantikken og i den tidlige middelalder. Her dukkede ordet ’jul’ op i tallet. Från talet finns belägg för det gotiska månadsnamnet fruma jiuleis. Et juleritual bestod i at lukke en stor vildsvineorne ind i den hal, hvor vikingerne festede. Tilmeld Tak fordi du tilmelder dig vores nyhedsbrev. Julens historia: Så lever den fornnordiska högtiden Jól (Yule
Han var kristen og ønskede, at julen i Norge skulle fejres efter de nye, kristne traditioner. Derfor blev der slået hårdt ned på tolv storbønder, der havde blótet for de gamle, nordiske guder ved juletid. Én mistede livet, andre blev lemlæstet, og resten fik konfiskeret deres jord og dømt fredløse. Se eller gense: Rigmand har foretaget den første private rumvandring nogensinde Rumfart. I vikingetiden var vildsvinet et symbol for konger og høvdinger. I tallet blev midvinterfesten slået sammen med de kristnes fejring af Jesu fødsel.
Jul (förkristen) – Wikipedia
Når nutidens danskere fejrer jul, tænker mange på højtiden som en gammel kristen tradition og en velkendt undskyldning for at spise store mængder fed mad. Men julen, og dermed undskyldningen for at holde ædegilde, har faktisk rødder helt tilbage til vikingernes hedenske midvinterfester. Din e-postadress kommer inte publiceras. Af hornet drak de mjød, mens de skålede for Odin, Njord og Frej.
Julen: Det begyndte med vikingerne: Kultur: DR
Äntligen ska vi ställa till med ett rejält julfirande på Birka igen, med god mat, skålar i öl och mjöd, eldshow och fackeltåg över gravfälten precis som på vikingatiden! Eller, hur var det nu egentligen? Firade man jul på vikingatidens Birka? Och hur firade man den då, i så fall?. Läst 15 december Detta berodde på att den förkyrkliga kalendern var lunisolär , vilket innebär att den kombinerade solåret med månfaserna som delade in året i månader. Hvilket dyr lærer vi først at forstå ved hjælp af kunstig intelligens? Var det jul i vikingetiden? - Vikingeskibsmuseet
Julhögtiden har karaktär av familjehögtid för de flesta människor i kristna länder, men det förekommer också att ensamma bjuds till hemmen. Julfirandet är i dag en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen. Många firar jul med få, eller inga, religiösa inslag. Julen er en blanding af hedenske og kristne skikke. Overgangen til den nye, kristne tro omkring år , betød i virkeligheden meget lidt for den jul, vi stadig kender så godt. 
Jul är en kristen högtid som i Norden tagit över det mer traditionella midvinterblotet i samband med att regionen kristnades.
Originalet är en 4 meter lång roddbåt hittad i båtgrav från vikingatid på Årby gård, Uppland. [ 1] Flätad armring av guld, vikingatid, Sillinge, Sverige. [ 2] Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period, vilket varade från andra hälften av talet till cirka efter Kristus (enligt brittisk tradition från. Det var kvinderne, der lavede ceremonien. Samma text nämner också kort att Uppsala ska ha stått värd för stora offerfester vid midvinter med många kungar närvarande. 